Riksdagen har beslutat om ny skollag

Den nya skollagen omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning. Lagen är en sammanhållen lagstiftning som ska utgöra basen för kunskap, valfrihet och trygghet i alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen.

Den nya skollagen innebär också att reglering som idag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe.
Lagstiftningens struktur har setts över i syfte att åstadkomma en struktur som är mer logisk och bättre avspeglar hur skolsystemet har utvecklats på senare år.

Skollagen har moderniserats genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Ansvarsfördelningen såväl mellan stat och kommun som mellan beslutsfattare och pedagogisk profession ska ligga fast.

Lagen innehåller bestämmelser om skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna som anordnas av det allmänna eller av enskilda. Riksdagen beslutade den 22 juni 2010 den nya skollagen.
Lagen ska börja tillämpas från och med den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen dock tillämpas från och med den 1 juli 2012.



Här är ett axplock:

- Förskolan blir en egen skolform

- Samma regler för fristående och offentliga skolor. Friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Det innebär bland annat att de, med
vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg.

- Bättre stöd till eleverna.
Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska stärkas. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas.

- Profilklasser i högstadiet.
För elever med speciella färdigheter i ett ämne
blir det tillåtet att anordna antagningstester för särskilda profilklasser från årskurs sju i grundskolan.

- Stärkta rättigheter för eleverna.
Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan, och också till studie- och yrkesvägledning. Dessutom ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag kan överklagas, vilket ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" ges ökad rättssäkerhet.

- Ökad trygghet och studiero.
Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. För de elever som stör andra elevers trygghet och studiero finns fler disciplinära åtgärder. Nya åtgärder som föreslås: "försittning", skriftlig varning även i grundskolan, samt tillfällig avstängning även i grundskolan.

- Skolinspektionen får skarpare sanktioner. Skolinspektionen ges möjlighet till
skarpare sanktioner mot de huvudmän som missköter sig. Bland annat får myndigheten möjlighet att utfärda vitesförelägganden och att i särskilt
allvarliga fall stänga en skola med omedelbar verkan.

Jan Björklund skriver i sitt nyhetsbrev så här:

Jag är stolt över att Alliansen har lyckats där socialdemokraterna misslyckades
under den förra mandatperioden. Men nu hotar de rödgröna att riva upp flera centrala beslut, inte minst vad gäller tryggheten i skolan. Miljöpartiet vill avskaffa kvarsittningen och Vänsterpartiet är kritiska till att skolan ska kunna stänga av elever. Deras motioner präglas av friskolefientlighet och förslag som att eleverna ska bestämma över sina lärare. Av den vilja till förändring av skolpolitiken som Mona Sahlin ibland har uttalat finns inga spår.