Dagens BNP-siffra på 3 procent för första kvartalet överträffade även de mest positiva estimaten.
Och jämför vi med övriga EU-nationer sitter Sverige i en drömsits.
Krisländer som Storbritannien, Spanien och Grekland hade inte bara en negativ tillväxt under första kvartalet.
Deras utgångsläge är också betydligt sämre, sett till exempelvis statsskuld och budgetunderskott.
EU-kommissionens prognos för Sverige är ett budgetunderskott på lite drygt 2 procent, vilket är bäst i hela EU.
Storbritannien är samtidigt sämst i klassen med ett förväntat underskott på gigantiska 12 procent i år.
Prognosen för Grekland, som är det land som varit i strålkastarljuset under de senaste månadernas statsskuldsdebatt, ligger på ungefär minus 10 procent.
Förra året var det dock inget land som kunde tävla med Grekland om bottenplaceringen. Budgetunderskottet på 13,5 procent för 2009 var den statistiksiffra som utgjorde startskottet för den så kallade Greklandkrisen.
Sveriges statsskuld på lite drygt 40 procent av BNP är ingenting att orda om vid en jämförelse med EU-kommissionens prognos för länder som Grekland, Italien, Belgien och Portugal.
Grekland och Italien förväntas landa på drygt 120 respektive knappt 120 procent av BNP samtidigt som statsskulden för Belgien och Portugal spås hamna runt 100 respektive närmare 90 procent av BNP.
En anledning till att Sverige lyckats hålla en relativt god budgetdisciplin är den läxa vi lärde oss av vår bank- och budgetkris i början på 1990-talet, hävdar många bedömare, däribland Knut Hallberg, ekonom på Swedbank.
– Krisen tvingade regeringen att genomföra en rad strukturella reformer. Vårt socialförsäkrings- och pensionssystem ser annorlunda ut och vi har inte lika känsliga statsfinanser som förr, säger han.
En annan av Sveriges paradgrenar är bytesbalansen. Sverige är en exportberoende nation och exportbolagen dominerar Stockholmsbörsen.
Det är samtidigt något som gör Sverige extremt beroende av att övriga världen har möjlighet att köpa våra exportprodukter, och Europa är fortfarande vår viktigaste exportmarknad.
Nu ska länder som Storbritannien, Italien och Spanien göra stora nedskärningar, och flera länder, däribland Portugal, har flaggat för att man ska dra ned på sina infrastruktursatsningar.
– Vi kommer att påverkas av en europeisk avmattning. Därför tror vi inte att de höga siffror vi sett idag kommer att hålla i sig – även om vi inte tror på ett ras likhet med det vi såg 2008. Men vi tror på en ganska krokig återhämtning, säger Knut Hallberg.
– Ökningen vi sett under vintern och våren kan komma av sig i slutet av året och början på nästa år. Det kan bli ett nytt bakslag för de stora exporföretagen, säger han.
Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, är inne på samma linje.
– Det finns fortfarande mörka moln därute. Dels handlar det om en överdriven skuldsättningen i såväl statlig som privat sektor, dels finns det stora frågetecken kring regelförändringar för det finansiella systemet. Frågan är vad som händer med tillväxten internationellt, kreditförsörjningen, kostnaden för kapital och villken påverkan dessa faktorer får på den reala ekonomin, säger han.
Kommentera
Tipsa en vän
Skriv ut
